Ön, även kallad Djävulsön, utgjorde en gång både ett bostads- och industriområde. På grund av malmbrytningens utbredning och rasrisken evakuerades större delen av Ön redan mot slutet av 1970-talet. Undertecknad har med andra ord inte på annat vis än genom bilder upplevt platsen. Än finns en del spår av det förflutna kvar, mest i form av vägar och öppna ytor. Vi kommer då och då återvända till denna för mig mytomspunna plats i flera separata inlägg framöver.
Gamla vägen som gick från järnvägsbron till Luossajärvis strand.
Spår av dåtiden visar sig när marken rämnar.
